Kliniska kriterier för misstänkt diagnos

• feber och
• makulopapulärt utslag och hosta och/eller snuva och/eller konjunktivit.
• Ofta finner man även saltkornsliknande utslag i munslemhinnan, s.k. Kopliks fläckar

Insjuknandet vid mässling är akut med snabbt stigande feber, ögonirritation och tilltagande besvärlig torrhosta. Efter någon dag uppträder ett storfläckigt, rött och ofta sammanflytande utslag som först brukar ses i hårbotten/ansiktet och sedan sprider sig ner på bål och extremiteter. Ett annat tidigt symtom vid mässling är vita små fläckar på munslemhinnorna (Kopliks fläckar).

Komplikationer är ganska vanliga. Småbarn drabbas ofta av andningsbesvär och de infekterade slemhinnorna kan bli sekundärinfekterade med bakterier. Barnen kan då få exempelvis öroninflammation, bihåleinflammation eller lunginflammation, vilket ofta kräver antibiotikabehandling. Mässlingviruset har också förmåga att orsaka lunginflammation i sig självt.

Smittvägen är luftburen med smådroppar som inandas eller når in via receptorer i ögats slemhinna.

Inkubationstiden

• En smittad person är mest smittsam under den tidiga symtomatiska fasen (feber och tilltagande luftvägssymtom) men anses kunna vara smittsam från 4 dygn före debut av utslag till och med 4 dygn efter att utslagen uppträtt.
  
  
• En smittad person på väg att insjukna men som ännu är asymtomatisk kan vara smittsam, ungefär från dag 5 efter exposition för viruset.
  
  
• Inkubationstiden är oftast 10 – 12 dygn från smittotillfälle till feber, men kan variera från 7 till 18 dygn.
  
  Smittspridning
• Mässlingsvirus inaktiveras snabbt utanför kroppen och överlevnadstid i luft eller på ytor är några timmar.
  
  
• Mässlingsvirus kan följa med luftströmmar inomhus och finnas kvar i luften upp till två timmar efter den mässlingssjuke passerat.