Vem riskerar att bli smittad av mässling?
Kliniska kriterier för misstänkt diagnos
Insjuknandet vid mässling är akut med snabbt stigande feber, ögonirritation och tilltagande besvärlig torrhosta. Efter någon dag uppträder ett storfläckigt, rött och ofta sammanflytande utslag som först brukar ses i hårbotten/ansiktet och sedan sprider sig ner på bål och extremiteter. Ett annat tidigt symtom vid mässling är vita små fläckar på munslemhinnorna (Kopliks fläckar).
Komplikationer är ganska vanliga. Småbarn drabbas ofta av andningsbesvär och de infekterade slemhinnorna kan bli sekundärinfekterade med bakterier. Barnen kan då få exempelvis öroninflammation, bihåleinflammation eller lunginflammation, vilket ofta kräver antibiotikabehandling. Mässlingviruset har också förmåga att orsaka lunginflammation i sig självt.
Smittvägen är luftburen med smådroppar som inandas eller når in via receptorer i ögats slemhinna.
Inkubationstiden
I Sverige erbjuds MPR-vaccinet vid 18 månaders ålder och i årskurs 1 eller 2
Om barnet fick den första dosen MPR-vaccin före 12 månaders ålder, bör barnet betraktas som ovaccinerat, och erbjudas två doser MPR-vaccin med minst 4 veckors intervall.
Om vaccinationsstatus är oklar, behöver man kontrollera antikroppsnivåer innan vaccination?
Nej. En serologisk undersökning inför vaccination behövs inte. Om personen redan har antikroppar mot någon eller flera av sjukdomarna när denne vaccineras kommer immunförsvaret att neutralisera viruset i vaccinet..
Ring 1177 Vårdguiden för rådgivning: